En text kan antingen skrivas direkt p\u00e5 l\u00e4tt finska eller bearbetas fr\u00e5n standardspr\u00e5k till l\u00e4tt spr\u00e5k. Instruktionerna f\u00f6r l\u00e4tt finska har utvecklats sedan 1980-talet och de grundar sig i stor utstr\u00e4ckning p\u00e5 praktiska erfarenheter, internationella anvisningar om l\u00e4tt spr\u00e5k och evidensbaserad information. I Finland har l\u00e4tt spr\u00e5k \u00e4ven utvecklats f\u00f6r att passa olika slags texter. Man har till exempel utarbetat separata anvisningar f\u00f6r saktext, sk\u00f6nlitteratur och medietexter. H\u00e4r \u00e4r en kort beskrivning av skrivinstruktionerna f\u00f6r l\u00e4tt finska.<\/p>\n
Instruktionerna f\u00f6r att skriva l\u00e4tt finska \u00e4r indelade i tre huvudgrupper:<\/p>\n
Mera instruktioner finns p\u00e5 v\u00e5ra finskspr\u00e5kiga sidor<\/strong><\/a>.<\/u><\/strong><\/p>\n Den som skriver l\u00e4tt finska m\u00e5ste f\u00e4sta uppm\u00e4rksamhet vid texten som helhet. Skribenten m\u00e5ste till exempel t\u00e4nka p\u00e5 hur mycket information texten inneh\u00e5ller och att den \u00e4r skriven ur en synvinkel som k\u00e4nns bra f\u00f6r l\u00e4saren. Skribenten ska ocks\u00e5 fundera p\u00e5 om texten saknar v\u00e4sentlig information och d\u00e4rf\u00f6r l\u00e5ter l\u00e4saren dra alltf\u00f6r m\u00e5nga slutledningar.<\/p>\n Det sv\u00e5raste n\u00e4r det g\u00e4ller att skriva l\u00e4tt spr\u00e5k \u00e4r ofta att planera inneh\u00e5llet och helheten s\u00e5 att texten b\u00e4st betj\u00e4nar l\u00e4saren.<\/p>\n Orden \u00e4r ofta det f\u00f6rsta som m\u00e5nga l\u00e4sare f\u00e4ster uppm\u00e4rksamhet vid i texten. Finska ord kan vara l\u00e5nga och man anv\u00e4nder mycket sammansatta ord j\u00e4mf\u00f6rt med m\u00e5nga andra spr\u00e5k. De l\u00e5nga orden i kombination med finskans b\u00f6jningssystem g\u00f6r att finskspr\u00e5kiga texter kan vara sv\u00e5ra att l\u00e4sa f\u00f6r dem som beh\u00f6ver l\u00e4tt spr\u00e5k. Den som skriver l\u00e4tt finska beh\u00f6ver ocks\u00e5 komma ih\u00e5g att l\u00e4sarnas ordf\u00f6rr\u00e5d inte \u00e4r lika stort som hos dem som l\u00e4ser texter p\u00e5 standardspr\u00e5k.<\/p>\n I l\u00e4tt finska:<\/p>\n \nExempel p\u00e5 ett ord p\u00e5 standardspr\u00e5kliga ord som b\u00f6r f\u00f6rklaras:<\/p>\n Lika r\u00f6str\u00e4tt<\/em>\u00a0=\u00a0Lika r\u00f6str\u00e4tt betyder att alla finl\u00e4ndare har likadan r\u00e4tt att r\u00f6st i valen<\/em>.<\/p>\n Exempel p\u00e5 ord som kan bytas ut till ett vanligare och l\u00e4ttare ord: Det finska spr\u00e5ket inneh\u00e5ller b\u00f6jningsformer som kan vara sv\u00e5ra f\u00f6r dem som anv\u00e4nder l\u00e4ttl\u00e4st. De sv\u00e5ra b\u00f6jningsformerna \u00e4r ovanligare i talspr\u00e5k. Ocks\u00e5 de vanliga b\u00f6jningsformerna kan st\u00e4lla till med problem n\u00e4r de orsakar \u00e4ndringar i ordstammen. Ytterligare sv\u00e5righeter uppst\u00e5r n\u00e4r b\u00f6jningsformer och \u00e4ndelser kopplas ihop med den f\u00f6r\u00e4ndrade ordstammen. I l\u00e4tt finska \u00e4r det sk\u00e4l att f\u00f6rs\u00f6ka dela upp sammansatta ord till skilda ord.<\/p>\n Exempel p\u00e5 sv\u00e5ra ordkonstruktioner i finskan, d\u00e4r den svenska motsvarigheten kr\u00e4ver m\u00e5nga ord: F\u00f6rutom b\u00f6jningsformerna ska den som skriver l\u00e4ttl\u00e4st f\u00e4sta uppm\u00e4rksamhet vid uttryck, meningar och frasers uppbyggnad och l\u00e4ngd samt textens sammanhang.<\/p>\n I l\u00e4tt finska ska du<\/p>\n I Finlands utvecklas instruktionerna s\u00e5 att de b\u00e4ttre beaktar olika texters uppgift och syfte. D\u00e4rf\u00f6r har instruktionerna olika tyngdpunkt och skiljer sig ocks\u00e5 fr\u00e5n varandra, beroende p\u00e5 hurudan text skribenten vill producera. I den finskspr\u00e5kiga boken Selkokirjoittajan tekstilajit (Kulkki-Nieminen & Leskel\u00e4 2015) kan man l\u00e4sa mer om olika stilarters betydelse n\u00e4r man skriver l\u00e4tt finska.<\/p>\n L\u00e4s mer om instruktionerna f\u00f6r att skriva l\u00e4ttl\u00e4st (p\u00e5 finska)<\/strong><\/a>.<\/u><\/strong> En text kan antingen skrivas direkt p\u00e5 l\u00e4tt finska eller bearbetas fr\u00e5n standardspr\u00e5k till l\u00e4tt spr\u00e5k. Instruktionerna f\u00f6r l\u00e4tt finska har utvecklats sedan 1980-talet och de grundar sig i stor utstr\u00e4ckning p\u00e5 praktiska erfarenheter, internationella anvisningar […]L\u00e4s mer \u2026<\/span><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":117,"menu_order":7,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-471","page","type-page","status-publish","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/selkokeskus.fi\/pa-svenska\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/471","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/selkokeskus.fi\/pa-svenska\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/selkokeskus.fi\/pa-svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/selkokeskus.fi\/pa-svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/selkokeskus.fi\/pa-svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=471"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/selkokeskus.fi\/pa-svenska\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/471\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/selkokeskus.fi\/pa-svenska\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/117"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/selkokeskus.fi\/pa-svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=471"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Texten som helhet och att beakta l\u00e4saren<\/h2>\n
\n
Ord<\/h2>\n
\n
\nEnhet f\u00f6r sm\u00e5barnspedagogik<\/em>\u00a0(officiellt) ->\u00a0daghem, dagis<\/em>\u00a0(talspr\u00e5kligt)<\/p>\nSpr\u00e5kliga strukturer<\/h2>\n
\nJoulutontuillekohan<\/em>? \u2248\u00a0Ska vi allts\u00e5 ge det \u00e5t jultomtarna<\/em>?
\nMenemmek\u00f6h\u00e4n<\/em>? \u2248\u00a0Tycker du att vi ska g\u00e5<\/em>?<\/p>\n\n
Stilarter<\/h2>\n
\nBekanta dig med teoretisk litteratur om l\u00e4ttl\u00e4st (p\u00e5 finska).<\/strong><\/a><\/p>\n\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"